Frågor och svar (FAQ)

Exempel på frågor vi möter i skolor, i debatter, i lärarrum, i intervjuer osv.

Personligt

1. Fråga: Finns Gud?

Kort svar: Nej.

Långt svar: Det beror på vad man menar med begreppen ”finns” och ”Gud”. Med de normala definitionerna anser humanister att det är mycket sannolikt att det inte finns några gudar, utan att alla sådana är påhittade av människor för att förklara naturfenomen som man under historien inte har kunnat förklara eller för att skaffa sig makt över andra människor.

Om man ändrar på definitionerna kan man hävda att det visst finns gudar. Man kan t.ex. säga att Gud är kärleken. Eller också kan man säga att Gud finns på samma sätt som King Kong finns, nämligen i form av en litterär gestalt.

Man måste också komma ihåg att, även om kristendomens gud har lagt beslag på namnet Gud, så finns det enormt många andra gudar att ta ställning till. Som troende borde man i ärlighetens namn göra en lista över de tillgängliga alternativen istället för att bara tro på första bästa gud.

2. Fråga: Hur kommer det sig att du tappade din tro?

Kort svar: Frågan är fel ställd, eftersom den utgår ifrån att alla föds med en tro. Så är det inte.

Långt svar: Det finns nog lika många svar som det finns före detta troende.

Någon säger att skolan gav en insikt i hur ihålig och rigid religionen är jämfört med forskning och vetenskap.

Någon berättar att han läste Bibeln och efter att ha gjort detta insåg att alltihop var ett påhitt av olika människor.

Någon annan säger bara att han i 13-årsåldern insåg att alltihop var båg.

3. Fråga: Så du tror alltså att det bara blir svart efter döden?

Kort svar: Ja.

Långt svar: Nej, inte bokstavligen, för färgseendet hör till sinnena och dessa upphör att fungera vid döden. Men bildligt talat är det mest troligt att det blir så. Vi kan inte veta detta säkert, men det finns inget som talar för att det skulle hända något mer då en människa dör än när en fluga blir ihjälslagen. Det son finns kvar av oss efter döden är de minnen vi har givit upphov till i andra människors hjärnor och de arvsanlag vi har lämnat efter oss i våra barn och barnbarn.

Någon säger: Jag minns ingenting, inte ens något svart, innan jag föddes och känner inga obehag av det. Någon annan tillägger: Det är därför desto viktigare att ta vara på det liv vi har.

4. Fråga: Firar du jul?

Kort svar: Ja.

Långt svar: Julfirandet är egentligen högtidlighållandet av vintersolståndet och som sådant har den tiden firats sedan lång tid före vår tideräknings början. Nu för tiden firas julen ofta som ett tillfälle att träffa släktingar och ge och få presenter och äta god mat tillsammans. Eller helt enkelt bara för att tomten kommer. Kristendomen är hur som helst en parentes i julens historia.

5. Fråga: Kan du prata med kristna utan att komma in på det religiösa?

Kort svar: Ja.

Långt svar: Det finns mycket annat att prata om. Om ämnet kommer upp respekterar de flesta människor att andra har andra uppfattningar än de själva.

6. Fråga: Hur ser du som humanist på kristna som tror på gud?

Kort svar: Det är deras ensak.

Långt svar: Alla har rätt att tro vad de vill. Detta är vi överens om. Sedan finns bland humanister ett helt spektrum av åsikter om troende. Från dem som respekterar troende fullt och tycker att tron blir ett problem först när den skadar andra människor, över dem som tycker synd om troende för att de är lurade eller pressade till att tro, till dem som anser att troende har ”en skruv lös”.

7. Fråga: Har religionsundervisningen påverkat vad du tror på idag?

Kort svar: Ja eller nej.

Långt svar: Det finns vissa som inte har haft religionsundervisning och därför inte kan besvara frågan. Sedan finns några som helt enkelt inte anser sig ha blivit påverkade alls. Här följer de andra svaren:

Ja. Eftersom beslutsfattare, läroplaner och lärare så ensidigt gynnar undervisningen om religioner och så konsekvent undviker andra livsåskådningar än de religiösa, så måste det vara något skumt. Humanism skapar fria människor, kanske sådana är oönskade och farliga för skolans makthavare.

Nej, inte vad jag tror i dag. Däremot hade jag mycket religiösa lärare från 1:a till 4:e klass och då var jag troende. Hade varit konstigt annars.

Ja, men i liten mån. I mitt fall drivs jag av ett rättvisepatos och en tydlig längtan efter logiska förklaringar. Där platsar inte religioner.

Ja, kristendomskunskapen och konfirmationen fick mig att tänka till och slutligen ta avstånd från den livssyn som jag upptäckte gjorde livet både svårt och ledsamt för dem jag kände som var aktiva kristna.

Ja. Den har fått mig att genomskåda allt orimligt som religionen står för.

Nej, vi hade kristendomsundervisning som inte ifrågasatte något, blev tillfälligt besviken på vuxna som hade lurats i 4-5 år som jag upplevde det.

8. Fråga: Har folk förutfattade meningar om humanister?

Kort svar: Ja, ibland.

Långt svar: I den mån folk har någon uppfattning alls om humanister, finns det många missuppfattningar. Många tror att vi är tråkiga och känslolösa. Vissa tror att vi är dogmatiska och vill förbjuda religion. Och hur konstigt det än kan låta, är det nog vanligt bland troende människor att tro att vi inte kan ha någon riktig uppfattning om människovärde.

Det finns också uppfattningar som förefaller vara medvetna vrångbilder snarare än ärliga missuppfattningar. Vissa säger till exempel att vi vill tillåta sex med minderåriga bara för att vi vill tillåta homoäktenskap. Andra säger att ateister är ansvariga för kommunismens brott. Några säger att vi saknar empati med djur, gamla och sjuka.

Det finns också många som har en vag uppfattning om att humanism är något bra, även om de inte vet så mycket om oss.

9. Fråga: Möter ni andra som vill värva er bort från humanismen?

Kort svar: Väldigt sällan.

Långt svar: Det händer ibland, även om det är sällsynt. Oftast handlar det dock om vanligt värvningsarbete som vissa kristna ägnar sig åt. Alla har väl stött på Jehovas vittnen och någon berättar om att medlemmarna i Livets Ord gärna ville ha honom med i sin gemenskap. Det är mycket ovanligt att bli utsatt för värvningsförsök från troende som vet att man är humanist. De inser säkert att det är lika lönlöst att försöka värva oss som det är för oss att försöka värva djupt troende till oss. Någon berättar emellertid om en episod då en kollega försökte frälsa honom genom att fråga om han inte tyckte att det skulle vara skönt att ha svar på alla frågor.

10. Fråga: Tror ni på andliga upplevelser?

Kort svar: Det beror helt på vad man lägger i begreppet ”andlig”.

Långt svar: Det beror helt på vad man lägger i begreppet ”andlig”. Vissa kallar djupa känsloupplevelser för andliga och i så fall kan andliga upplevelser finnas och framkallas av musik, konst, litteratur, kärlek, god mat och av naturupplevelser av olika slag (djur, skogar, stjärnhimlen). Vissa hävdar att humanister är mer lyhörda för känsloupplevelser än de som fordrar starkare upplevelser än våra sinnen kan erbjuda.

Andlighet kan definieras så att det kräver övernaturliga händelser. Humanister tror inte på den typen av andliga upplevelser annat än som rena inbillningar som existerar bara i vissa människors hjärnor.

11. Fråga: Varför avvisar du varje form av transcendens?

Kort svar: I den mån jag gör det, gör jag det för att det inte tillför något till min världsbild.

Långt svar: Transcendens är ett ganska stort begrepp, vilket gör det svårt att tala om på ett koncist sätt.

I den vanliga betydelsen, att det finns gudar och andra krafter som verkar bortom vår fattningsförmåga och kanske till och med bortom vår uppfattningsförmåga, avfärdar de flesta humanister transcendens för att det inte tillför något till världsbilden, utan är något som man har hittat på för att förklara en i grunden ologisk tro, eller för att döva sin rädsla för döden, eller som något annat slags verklighetsflykt.

I den filosofiska betydelsen, att det finns saker som ligger bortom vårt vetandes gräns, tror humanister på transcendens.

Vissa tror på teorin om multipla universum som en förklaring på att vårt universum har just precis de naturlagar och -konstanter som behövs för att liv ska kunna uppstå. Detta är också en form av transcendens i den meningen att dessa universum i så fall befinner sig bortom vår uppfattningsförmåga.

Om Humanisterna

12. Fråga: Varför har ni ceremonier, det är bara att apa efter kristendomen?

Kort svar: Många människor har ett behov av ceremonier oavsett vilken livsåskådning de har.

Långt svar: Kristendomen har inte någon typ av upphovsrätt till ceremonierna. De kristna håller sig bara med ceremonier för ungefär samma saker som alla andra människor har gjort så långt tillbaka i historien man känner till. Humanister har behov av att högtidlighålla olika skeden eller händelser i livet i samma utsträckning som människor med andra livsåskådningar.

När fler och fler människor lämnar den kristna kyrkan är det naturligt att det uppstår andra former av ceremonier som inte är kopplade till någon religion.

13. Fråga: Borde ni humanister propagera mer för er sak i skolorna?

Kort svar: Inte propagera, men vi borde informera mer.

Långt svar: Vi borde informera mer. Det är inte propaganda eleverna behöver, utan information som kan ge dem en grund att bygga ett eget beslut på. Det är viktigt för oss att ingen politisk, religiös eller annan grupp ska ha rätt att bedriva propaganda i skolan.

I den mån religiösa organisationer får synas i skolorna bör vi dock utgöra en motpol så att elevernas grund blir så bred och stabil som möjligt.

Det är viktigt för barn och ungdomar som har grubblat på de här frågorna att höra att de inte är ensamma om att inte ha en gudstro.

För oss är detta en resursfråga. Vi har inte råd att informera så mycket som vi borde.

14. Fråga: Tycker ni att religiösa friskolor skall få finnas, motiv för och emot?

Kort svar: Nej.

Långt svar: Vi anser att alla människor har rätt att få förutsättningar att själva skapa sig en uppfattning om omvärlden och fatta ett informerat beslut om vilken livsåskådning de ska omfatta. Religiösa friskolor verkar i motsatt riktning. Om de inte gör det finns det ingen anledning att kalla dem religiösa och inte heller någon anledning för religiösa samfund att driva skolor.

Någon kallar till och med religiösa friskolor för intellektuell pedofili. En bra jämförelse är att tänka sig att Sverigedemokraterna eller KPML(r) skulle vilja starta en friskola. De flesta tycker att det skulle vara olämpligt och vi anser att religiösa friskolor är lika olämpliga.

I studiesyfte kan man besöka kyrkor, synagogor, moskéer o.s.v. men undervisningen skall vara objektiv inför olika livsåskådningar. Den påverkan föräldrar vill utöva på sina barn får ske i hemmet och skolan ska vara en viktig fristad och motvikt för barn som växer upp med indoktrinering av olika slag.

15. Fråga: Anser ni att religionsundervisningen är objektiv eller subjektiv?

Kort svar: Det är olika från fall till fall.

Långt svar: Det är viktigt att religionsundervisningen lär ut om alla livsåskådningar så att det inte blir kristendomsundervisning eller liknande. I teorin är dagens religionsundervisning objektiv på så sätt att läroplanerna och skollagen är ganska bra.

I verkligheten skiljer det nog mycket från skola till skola och från lärare till lärare. Många läroböcker i ämnet tar upp för mycket om kristendom och nästan inget om livsåskådningar som inte faller under någon av de stora världsreligionerna. En djupt kristen lärare som väljer en dålig lärobok kan göra undervisningen väldigt subjektiv.

Allmänt

16. Fråga: Hur uppkom universum enligt humanisterna?

Kort svar: I Big Bang.

Långt svar: Humanisterna som förbund har ingen åsikt i frågan.

Humanister i allmänhet tror på den vetenskapliga teori som stämmer bäst med det vi idag vet om hur världen ser ut. Idag är det Big Bang-teorin, men dels finns det detaljer i den som ännu är outredda och dels kan den omkullkastas av nya vetenskapliga rön.

Detta är inget kontroversiellt. De flesta människor tror på detta. Det finns ganska få djupt troende kreationister i världen.

Det viktiga att komma ihåg är dock att Humanisterna inte har någon skapelseberättelse som vi tror på oavsett hur mycket bevis som läggs fram för att den inte stämmer. Vi är ödmjuka inför att denna fråga och många andra är svåra att besvara, men vi förbehåller oss rätten att påpeka att vissa förklaringar är väldigt dåliga eller osannolika.

17. Fråga: Är det skillnad på de ungdomar ni möter i kyrkans ungdomsverksamhet och i skolan?

Kort svar: Vet inte.

Långt svar: Någon säger att kyrkoungdomarna oftast är lika oanande och okunniga som han själv var som kyrkoungdom. Någon annan säger att hon tyvärr aldrig har hört talas om att kyrkans ungdomsverksamhet har bjudit in Humanisterna.

18. Fråga: Hur skall religionsundervisningen i skolan bedrivas?

Kort svar: Objektivt med information om alla livsåskådningar.

Långt svar: Med objektivitet, allsidighet, fakta och förklarande pedagogik på tvärvetenskaplig grund. Det bör förklaras vilka samhällsfaktorer och politiska krafter som drivit fram olika typer av religion, vad gott och vad ont det sedan resulterat i. Det ska vara en neutral orientering om livsåskådningar och filosofi. Ett minimikrav är att man ska undervisa om religion och inte i religion.

Det är viktigt att alla i vårt mångkulturella samhälle känner att de passar in. Inte minst många av de som inte har någon religiös tro kan känna sig utanför när man pratar om olika religioner.

Vissa anser att religionsämnet ska bytas ut mot livskunskap eller filosofi som lär ut kritiskt tänkande och kan vara en motvikt mot reklamens överdrifter, pseudovetenskapliga påståenden och andra svårigheter man kan stöta på i livet.

19. Fråga: Varför är inte vetenskapen vår frälsningslära?

Kort svar: Vetenskapen är bara ett verktyg som man använder för att skaffa sig kunskap.

Långt svar: Man kan säga att vetenskapsmän och forskare försöker frälsa oss från en mängd hot i form av klimatförändringar och andra miljöproblem, sjukdomar, nedfallande stenar från rymden, strålning av olika slag o.s.v. På det sättet kanske man kan hoppas på att få frälsning från vetenskapen.

Men vetenskapen är inte vad man normalt menar med en frälsningslära. Vetenskapen är en metod att undersöka världen och skaffa sig kunskap om hur den fungerar. En viktig skillnad är att vetenskapen inte ger några eviga sanningar, utan bara kvalificerade och välgrundade gissningar. Religioner utgår från påhittade sanningar, medan vetenskapen söker verkliga sanningar. Den kunskap man får från vetenskapen utvecklas och växer hela tiden

20. Fråga: Varför är inte ateism bara en omvänd religion?

Kort svar: Ateism är ett ställningstagande i en enskild fråga.

Långt svar: Både i sitt ursprung och som ordet används idag är en religion något som handlar om att tillbedja en eller flera gudar av något slag. Ateismen är ett ställningstagande i den enskilda frågan om det existerar några gudar. Ateisten säger nej. Detta nej är ingen religion.

Den enda anledningen till att det finns ett ord för att inte tro på gudar är att de troende behövde ett skällsord för dem som inte höll med dem. Det är ingen slump att ordet ateism används mycket oftare än azombieism eller amarsianism trots att det finns många fler som inte tror på zombier och marsianer än som inte tror på gud.

Att vara humanist är mycket mer än att vara ateist. Ateism är ingen livsåskådning, men det är humanism. Om ateism skulle vara en religion skulle man också kunna hävda att gudstro är en religion och de flesta instämmer nog i att det krävs mer för att förena människor i en religion än att de tror att det finns gudar.

Någon säger: Att betrakta ateism bara som en annan tro är som att säga att det är en sport att inte spela fotboll. Någon annan frågar: Varför är inte nykterhet bara en omvänd alkoholism?

21. Fråga: Kan man se humanism som en religion?

Kort svar: Nej.

Långt svar: Både i sitt ursprung och som ordet används idag är en religion något som handlar om att tillbedja en eller flera gudar av något slag. Humanismen avvisar tro på gudar och andra övernaturliga fenomen och utgår ifrån människan.

En religion har dogmer och heliga skrifter som aldrig får ifrågasättas eller ändras. Humanismen går hand i hand med medmänniskor och vetenskap och måste ständigt omvärdera åsikter och resultat.

Humanismen är en livsåskådning. Begreppet ”livsåskådning” är större än begreppet ”religion”. En religion är en livsåskådning, men inte alla livsåskådningar är religioner. Om man skulle vilja kalla humanismen för en religion skulle man behöva definiera om ordet ”religion”, vilket varken är lämpligt eller praktiskt genomförbart.

22. Fråga: Hur definierar du humanism om den inte är en religion?

Kort svar: Som en livsåskådning.

Långt svar: Humanismen är en sekulär livsåskådning, precis som religion är det, men det gör inte humanismen till en religion. Det finns genom tankehistorien gott om filosofiska eller politiska livsåskådningar helt utan religiös grund. Humanismen är en av dessa och kan betraktas som ett alternativ till religion.

Humanismen sätter människan i centrum (där religionerna har sina gudar) och värdesätter personligt ansvar, förnuft, omtanke, kritiskt tänkande. ”Vi tror på ett liv före döden”, säger vi. Det är en allvarlig uppmaning att njuta av och ta vara på livet. Om man sparar det lyckliga livet till ”andra sidan” kommer man sannolikt aldrig att få uppleva det.

Från Fredrik på Böskolan kom följande frågor som ingår i ett arbete om religion då han och hans kompis hade valt att ”vara ateister”:

Vårt svar:

För det första ställer ni några av de största och svåraste frågorna människan över huvud taget kan ställa. Svaren kan därför bli hur långa som helst. Vi måste alltså begränsa oss starkt.

Kännetecknande för oss Humanister är att vi utgår från verkligheten och vad som verkar förnuftigt. Människan är så vitt vi vet den enda arten som tolkar verkligheten. De andra arterna lever ju i den och underordnar sig. Det finns många sätt att tolka omvärlden t ex de religiösa med olika skapelseberättelser och förklaringar till alltets uppbyggnad, den grekiska mytologin, den nordiska mytologin, sumerernas världsbild och modern vetenskap. Vetenskap är en metod att successivt komma närmare och närmare sanningen. Nya resultat presenteras hela tiden därför att gamla ifrågasätts. Till skillnad mot de andra tolkningarna ritar vetenskapen om kartan när den inte stämmer med terrängen medan religiösa skrifter ser likadan ut hela tiden oavsett hur synen på verkligheten förändras över tiden.

Frågan om någonting finns eller inte behöver vi dela upp. Finns eller existera kan betyda två saker: Att någonting förekommer i sinnevärlden dvs i den objektiva och mätbara verkligheten, eller i tankevärlden dvs i den påhittade fantasivärlden. Fantomen och Emil i Lönneberga finns ju i böcker och på film men inte i verkligheten. Darwin fanns i verkligheten men han finns också i många biografier. I böcker kan alltså vad som helst och vem som helst, verklig eller påhittad, finnas, förekomma eller existera.

23. Fråga: Vad händer efter döden? Väntar ett liv i guds himmel, ett helvete eller ingenting?

Kort svar: Ingenting.

Långt svar: Om vi utgår från verkligheten så föds, lever och dör alla arter, både djur och växter. Det finns inget som tyder på att någonting händer efter döden annat än att atomerna återförenas med övrig materia. För människan gäller att tanken på den döde lever kvar i omgivningens tankar; släkt och vänner (även ovänner), men ebbar ut med tiden. I den verkliga världen alltså.

I fantasivärlden kan ju vad som helst hända efter döden beroende på vad du tror på; kristendom, asatro, hinduism, buddhism osv. Det bestämmer du själv! Din egen dröm om vad du skulle vilja uppleva behöver ju inte stämma med kristendomens bara för att du är född där just den religionen är som mest utbredd.

Men, som sagt, det finns ingenting, inga bevis, inga iakttagelser, inga forskningsrapporter och sannolikheten talar inte heller för att någonting särskilt händer efter döden i den verkliga världen. Det är alltså en fråga om TRO.

24. Fråga: Hur har allting kommit till?

Kort svar: Big Bang.

Långt svar: Det mesta tyder på att det skedde i Big Bang. Om man hittar Higgs partikel i Cern när acceleratorn kommer igång igen har vetenskapen tagit ett stoooort kliv närmare förklaringen. Men det finns ingen nu levande människa som VET hur det gick till. Vi kan bara dra slutsatser, göra kvalificerade gissningar, utifrån iakttagelser av det som existerar och det som sker t ex hur fort ljuset färdas, hur stjärnor föds och dör, hur snabbt galaxerna rör sig från varandra, hur långt ut vi kan se med olika typer av teleskop.

Människan är inte utrustad med förmågan att föreställa sig jättesmå mått av typen nano, jättekorta tidsintervall som miljondels sekunder, inte heller gigantiska mått som förekommer i universum, eller färger som vi inte kan se, dofter vi inte kan känna, ljud vi inte kan höra osv. Vi har inte behövt det för vår överlevnad och därför har heller inte det naturliga urvalet utrustat oss med det.

Bl a därför har vi svårt att greppa tankar som oändlighet, att allting dvs ALLTING; atomer, tid, ljus, hastighet, grundämnen, naturlagar, ALLT uppstod i den stora smällen. Och att INGENTING fanns innan eller utanför, att universum fortfarande expanderar men inte i något för det finns inget utanför.

Av alla tänkbara universa som skulle kunna bildas har vi haft turen att vara med om ett som fungerar över så lång tid att liv hann uppstå. Det är ju möjligt att det har, och kommer att uppstå, ett oändligt antal universa kanske t o m parallellt; de flesta fungerar inte och faller samman eller expanderar ut i intet, några få, kanske bara ett, fungerar.

Hur livet uppstod vet vi inte än. Vetenskapen känner till byggbitarna men inte steget från död materia till levande.

Verkar det troligt och förnuftigt att gud var inblandad? Nej, inte i följande perspektiv. Om gud, en allgod, allsmäktig och allvetande skapare var med och blåste liv i död materia på jorden borde han (hon) också ha överblickat solens och därmed jordens öde. Energin i solen räcker ytterligare 5-6 miljarder år. Sedan exploderar den och allt ”brinner upp”, en verklig bild av helvetet. Det kan ju inte vara ett barmhärtigt beslut av en allsmäktig skapare. Alltså var han inte med i början heller. Dessutom lever en art i genomsnitt 4 miljoner år och fler än 99,9% av alla arter som har levt på jorden är idag utdöda.

25. Fråga: Hur blev människan till? Varför finns vi på Jorden?

Kort svar: Därför att evolutionen ledde till det.

Långt svar: Ur en första encellig bakterie, urcellen kan man säga, utan kärna för 3,8 miljarder år sedan har allt liv utvecklats. Arvet, slumpen och det naturliga urvalet har gett upphov till alla andra arter. Hela den processen har Darwin beskrivit i sin bok ”Om arternas uppkomst”, den bok som ingen biologisk forskare har kunnat bortse från sedan 1859. Darwins evolutionslära har sedan bekräftats med hjälp av DNA-tekniken.

Livets utveckling har stött på många blindskär och stora, hittills oförklarade, utrotningar har skett under de hundratals miljoner år som det har bestått av flecelliga, mer utvecklade arter. För 65 miljoner år sedan slog en meteorit ner i Mexikanska golfen och i samband med det dog dinosaurierna ut. Det lämnade utrymme för att däggdjuren skulle ta fart som i sin tur var en förutsättning för att människan skulle uppstå. För 5 miljoner år sedan slog slumpen till, en mutation inträffade, utvecklingen tog ”ett skutt i sidled” och och en livskraftig; har det visat sig i efterhand, ny art hittade ett livsutrymme. Den nya arten avskiljdes från schimpansen och blev så småningom människan. Fortfarande är det bara 1,2% av människans gener som skiljer sig från schimpansens.

Varför vi finns? Ja, varför finns hästar, blommor, bin osv? Därför att livet tar olika språng och utvecklas där det finns utrymme i miljön, framför allt avgör tillgången på föda. Hur gärna vi än vill tro det; i fantasivärlden alltså, finns ingen avsikt inbyggd i naturen. Ingen kan förutse vilka språng och vändningar evolutionen tar. För hundra miljoner år sedan fanns det inget som tydde på att vare sig hundar, fåglar eller människor skulle uppstå. Ingen kan idag förutse vilka arter som kommer att uppstå eller vilka som kommer att ta herraväldet efter oss även om många håller en slant på skalbaggarna.

Det är alltså en ren tillfällighet att människan finns, att du och jag existerar. Det var alltså inte förutbestämt att människan skulle uppstå, det var en tillfällighet att just mina föräldrar träffades, det var en tillfällighet att just den spermien …, att jag blev till i just den befruktningen. Nu bär jag på arvet efter just de två föräldrarna och jag har växt upp i en unik miljö; blev matad med just den maten och just den kärleken, är född i en tid när världen såg ut på just det sättet och senare har jag valt, utbildning, fruar, bostadsort osv.

Att människan skulle vara skapad till guds avbild är alltså en fantasiprodukt. Däremot är det överväldigande mycket som tyder på att gud är skapad till människans avbild.

26. Fråga: Varför går det bra för vissa människor, medan andra dabbas av sjukdommar, olyckor och elände?

Kort svar: Det finns ingen rättvisa i den meningen i naturen.

Långt svar: Ett svar är att det inte finns någon rättvisa heller, i den mänskliga meningen, inbyggd i naturen. Allt har hittills utvecklats på naturens villkor; arter har uppstått och dött ut och i något slags evolutionär mening har naturens rättvisa fått råda.

Många människor har turen att födas i Nordvästeuropa och har därmed mycket större förutsättningar att både överleva och få vara friska. Men många fler har oturen att födas i länder utan några som helst förutsättningar; t ex stora områden i södra Afrika.

Naturkatastrofer; såna som inte beror på människans aktiviteter, skördar många liv och det kan ju inte en troende förklara (teodicéproblemet) därför att gud kan inte vara allsmäktig och villkorslöst älska alla och samtidigt ta livet av oskyldiga.

Många dör en förtidig död på grund av självförvållade omständigheter; äter okontrollerat, röker, super, tar för stora risker osv.

Till en del får vi acceptera ett öde i form av vårt genetiska arv; både positivt och negativt, till en del får vi acceptera tur och otur och till en del kan vi själva påverka vårt eget liv genom de val vi gör, t ex utbildning.

27. Fråga: Varför finns det onda och lidandet i världen? Finns det en ond makt, en djävul?

Kort svar: Det finns ingen ond makt (lika lite som en god).

Långt svar: Som jag har förklarat ovan finns det ingen mening eller avsikt inbyggd i naturen. Därför är det svårt, för att inte säga omöjligt, att svara på den här frågan. Vad som är ont eller gott är i många fall en tolkningsfråga. Är jordbävningar onda? Vem skall vi skylla på? Han smittade henne med klamydia: Var han ond? Om han inte själv visste att han hade det? Om han visste att han hade det?

Existerar en ond makt? Nej, inte i sinnevärlden. Vad som är ont och gott är en fråga om moral och den utvecklas och anpassas över tiden beroende var på jorden vi tittar.

Däremot existerar onda makter i religiösa föreställningsvärldar, alltså i fantasin.

28. Fråga: Finns gud, en gudomlig makt som styr universum och samtidigt bryr sig om människorna?

Kort svar: Nej! Det finns inget som tyder på att gud skulle finns i sinnevärlden.

Långt svar: Med hänvisning till argumenten ovan. Det finns ingen information som tyder på att någon som helst gudom existerar i sinnevärlden. Om någon hävdar motsatsen ligger bevisbördan på den som säger det. Det går inte att bevisa att ”något inte existerar”. Men på samma sätt som Alfons Åberg existerar i böckerna existerar också gudar; många olika, i en lång rad böcker och därmed i många människors fantasivärld.

29. Fråga: Kan människan nå kontakt med gud?

Kort svar: Ja, det vittnar många om.

Långt svar: Människor har uppenbarligen religiösa upplevelser men de är subjektiva i varje individs tanke- eller föreställningsvärld. På samma sätt kan människor nå kontakt med vad som helst t ex UFO-besättningar, existenser på andra planeter eller kändisar i TV. Det är många som tror att deras ensidiga kärlek är besvarad av t ex Lisbeth på Rapport.

30. Fråga: Spelar det någon roll hur vi lever våra liv?

Kort svar: Nej, så länge det inte går ut över någon annan (se långa svaret).

Långt svar: Om det spelar någon roll hur vi lever våra liv är en förrädisk fråga! Vem skall bedöma det? Menar ni för att komma in i himlen? För att få syndernas förlåtelse? Eller för att till slut bli accepterad av mamma eller pappa? Eller för att leva ett rättskaffens liv? Eller för att få ut så mycket som möjligt medan det ändå pågår?

Vi Humanister säger att alla får tro på vad som helst så länge det inte går ut över någon annan! Den gyllene regeln; Allt vad ni vill att människorna skall göra för er … eller ännu hellre: Handla mot andra som du vill …, som fanns långt innan bibeln skrevs, verkar väl förnuftig att leva efter. Vi tror också på de mänskliga rättigheterna och vi hävdar att alla har ansvar för sitt eget liv.

Det egna ansvaret och det fria valet är så skrämmande och så ångestladdat för många att stora delar av mänskligheten tyr sig till påhittade gudar därför att de behöver någon att hålla i handen.

Men den som väljer att upptäcka den storslagna verkligheten, sätta sig in i de naturvetenskapliga sambanden och låta sig fascineras av naturens sinnrika sammanhang, som t ex evolutionsläran eller kunskaper om universum, har inget att frukta. Nya perspektiv och ny kunskap, som kommer ur vetenskapliga upptäckter, ger istället självkänsla och trygghet, det skapar engagemang och nyfikenhet på livet. Det sagolika i tillvaron äger rum före döden. Sedan är det med största sannolikhet kört.

Förutom från elever har vi fått frågor från religionslärare, i detta fall två bekännande manliga, som i lärarrummet ställde följande frågor:

31. Fråga: Var får du som ateist ditt människovärde från?

Kort svar: Genom mina handlingar (en häpnadsväckande fråga).

Långt svar: Att vara ateist innebär att jag intar en filosofisk hållning; jag tror inte att det finns några gudomar. Ingenting annat! Att inte tro på något kan inte bli en tro, inte en livsåskådning. Min livsåskådningspåse är ju meningslöst att fylla med en icke-tro eller med ett vakuum. Den fyller jag naturligtvis med tro på en massa saker; mänskliga rättigheter, kärlek, demokrati, moral osv. Mitt eget människovärde, i mina egna ögon, får jag nånstans i skärningspunkten mellan den idealbild jag har av hur jag borde bete mig och hur jag i allmänhet lyckas leva upp till den önskebilden genom mitt handlande i vardagen. Jag får det i varje fall inte av någon gudom.

32. Fråga: Vad vill ni ateister göra med åldringar?

Kort svar: Vi har inget svar på den frågan.

Långt svar: Förutom att jag än en gång häpnar över frågan måste jag erkänna att vi inte har något svar. Frågan är irrelevant. Jag har inga synpunkter på hur vi skall behandla åldringar annat än med den gyllene regeln: Gör mot andra …

Jag vill istället vända på resonemanget och säga att det vore önskvärt om jag själv fick bestämma över mitt eget åldrande. Jag är för rätten att få bestämma själv när jag vill avsluta mitt liv. En rätt alla borde ha!

33. Fråga: Om du har ett djur tar du väl bara livet av det?

Kort svar: Nej!

Långt svar: (Till läsaren: Håll i minnet att det var två vuxna, manliga, bekännande religionslärare som ställde de tre senaste frågorna.) För ett och ett halvt år sedan fick vår Lina, Golden retriever 10, leukemi. Beskedet kom på en torsdag och vi ombads ta farväl över helgen. Hon klarade sig bra men på tisdag blev det dags att ta hem en veterinär och Lina fick somna in på sin favoritkudde, lugnt och stilla utan stressande transporter och okända miljöer.

Dessutom händer det att jag till min fru efter en skogspromenad retoriskt frågar: Undrar hur många myror jag har tagit livet av idag?

(De båda herrarna såg bokstavligen ut som fågelholkar och frågade: Tänker du verkligen så?)

Svaren på frågorna 23-29 är i huvudsak Kjell Ericsons. Svaren på frågorna 30-32 är enbart Kjell Ericsons.

12 reaktioner på “Frågor och svar (FAQ)

  1. Det finns ju sekulära alternativ till nästan alla positiva funktioner som religionen tillhandahåller; övergångsriter, initiationsriter, partnerval, dop och begravning. För bikten har vi goda vänner, eller psykologer. Men varför inte också satsa på ett alternativ till bönen?

    Bön är inte bara en ansökan om varor och tjänster från chefen där uppe, den är också ett sätt att hantera sina negativa känskor, sin rädsla och oro för diverse saker. Man befinner sig i en kyrka, och har Gud i tankarna, vilket verkar avbetingande på de negativa känslorna (om man gillar kyrkor och är troende). Det finns ju en helt ickereligiös meditationsteknik, ja flera olika, för att fylla ungefär samma funktion. Det handlar om fysisk avslappning via djupandning, att sluta styra sina tankar. Bara låta dem komma och gå och notera dem samtidigt som man återför koncentrationen på mantrat, andningen eller mandalan. Man håller på regelbundet varje dag före maten vid samma tid så kroppen anpassar sin dygnsrytm, och efter ett tag uppnår man ett tillstånd av enbart vällust utan några tankar alls. Först bara några sekunder åt gången, sedan kanske upp till en timme. 15-30 min meditation tycker jag är optimalt. Målet är psykiskt välbefinnande och mindre sömnbehov. ”Rent medvetande” talar man om. Det är som att städa och defragmentera sin dator ungefär. Inget konstigt alls.

  2. Johnny,

    Först vill jag bara påpeka att du är på Humanisterna VÄSTs hemsida, vår lokalavdelning i förbundet Humanisterna vars hemsida du hittar på http://www.humanisterna.se

    Vi ägnar mycket riktigt stor energi åt att försvara och utveckla åtskillnaden mellan religion och samhälle; vi strävar efter ett sekulärt samhälle. Vi är FÖR allas rätt att tro på precis vad som helst så länge det inte går ut över någon annan. Därför skall inte religion eller annan tro på övernaturliga fenomen styra eller ens påverka t ex lagstiftningen.

    Vi är alltså FÖR det sekulära samhället och följden därav blir religionskritik precis som vi också kritiserar pseudovetenskap t ex alternativmedicin.

    Amnesty kritiserar av naturliga skäl de nationer som fängslar politiker och ägnar mycket lite kraft åt att berömma alla de nationer som inte gör det. Humanisterna kritiserar de negativa konsekvenserna av bokstavstro på vad det vara månde därför att vi vill bidra till ett samhälle där de mänskliga rättigheterna får råda. Vad det innebär hittar du bakom länken ovan till höger ”Humanister är för” under rubriken Medlemmarna skriver.

  3. Ikväll var det första gången som jag tittade in på Humanisternas hemsida, och därför kan jag ha missuppfattat något, men det huvudsakliga budskapet verkar vara att hålla isär religionen och samhället. Det skrivs mycket mer ”anti-religion” än ”pro-humanism”. Är detta beroende på att ståndpunkten mot religion är det vanligaste trätoämnet som har givit mest uppmärksamhet eller är det verkligen förbundets huvudsakliga uppgift att argumentera mot en företeelse? Jag skulle gärna se mer av det positiva som en humanistisk livssyn innebär.

  4. Efter att ha läst dessa Frågor och svar, så känner jag att jag i grunden är Humanist. Jag har hela mitt liv varit ”sökare” Och inte okritiskt accepterat den religionsindoktrinering som jag varit utsatt för sedan barnsben. Hurra jag kan nog frigöra mig. mvh. Roland.

  5. Igår såg jag reklamen för http://www.gudfinnsnoginte.se, idag gjorde jag testet, sen surfade jag in på humanisterna i västs hemsida och läste dessa utmärkta frågor. Nu har jag skrivit ett brev till min församling och begärt utträde. Ur tanken kommer språket, med hjälp av språket blir tanken tydlig.

  6. Jo, jag håller med. Förmodligen var det så att jag svarade isolerat på Fredriks frågor och då mot den religiösa bakgrunden i hans frågor. Men med ett humanistiskt perspektiv lägger jag till: Så länge det inte går ut över …

    (Ser dessutom att frågorna är felnumrerade; 27 två ggr. Därför skall detta svar knytas till fråga nr 30.)

  7. Jag har svårt att instämma i Ditt korta nej-svar på fråga 29. Men eftersom jag vet att Du är klok och säkert också har tänkt mycket innan Du svarar – så finns det nog motiv för detta ”nejet”. Men jag vill ha en förklaring innan jag kan acceptera det. (Det är ju lätt att hitta levnadssätt som är negativt för både människor, djur och natur…)
    Bästa hälsningar/ Leif

  8. Mkt bra sammanställning av frågor o svar. Några marginella anmärkningar dock:
    Fråga 1(om Gud finns): i rad två i långa svaret bör: ”det är mycket sannolikt att” utgå.
    Fråga 10(om andlighet). Vill inte använda ordet andlig utan sinnlig när vi talar om våra dylika upplevelser. Och så tycker jag att sista meningen i långa svaret bör förkortas till: ”Humanister tror inte på detta” . Så slipper vi uttala oss om vad som sker i de religiösas hjärnor, för det – om något – verkar svårt att förstå!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s