Sverre Sjölander: En zoologs syn på världen

Vår kultur är den första i historien som har rättat kartan efter terrängen dvs den gäller tills någon ritar en bättre. Konrad Lorenz slog ihop Kant och Darwin: Bilden av världen är en subjektiv uppfattning men av alla möjliga uppfattningar har den som ligger närmast verkligheten ett överlevnadsvärde som förs vidare.

Redan som 12-åring bestämde sig Sverre Sjölander för att ”religion, det ger jag fan i”. Han har sedan inte brytt sig om gud och klarar sig alldeles utmärkt utan.

Fakta tyder på att egenskapen religiös, precis som andra egenskaper, är normalfördelad; 25% tror i bokstavlig mening, 50% bryr sig inte utom vid ceremonier som dop, konfirmation, bröllop och begravningar samt 25% är totalt irreligiösa. I Eddan kallas den senare gruppen t ex ”den egna kraftens män”.

Eftersom det finns religiositet i alla kulturer måste det ju finnas något drag inbyggt i människan. Både franska och ryska revolutionen försökte avskaffa den men misslyckades. Varför?

Människan till skillnad mot andra arter kan tänka ”hur var det förut” och ”hur blir det sedan” och kräver ett svar.

Historiskt såg ju människan att växter och djur som vi lever av hade en början, en tillvaro och ett slut. Alltså borde världen också ha börjat, vara och komma att dö. Det är mycket förnuftigt att tänka födelse, liv och död. Men ingen medicinman blev erkänd och hyllad för det. Det behövs bättre grejer. Och som exempel lever vi ju alla i någon mening vidare i den nära omgivningen. Sedan la prästen – mot en andel i mammuten – och makten till en del ytterligare dimensioner och kunde hota med vedergällning om man inte skötte sig (dvs helvetet).

Bortom 100.000 år kan vi med bestämdhet hävda att människan inte har haft någon begravningsritual som skulle kunna tyda på en religiös föreställning. Lämningar efter begravningsritualer är hittills de enda tecknen vi har hittat som tyder på religion och fynden sträcker sig 50.000 år bakåt i tiden, en blinkning i en biologs tideräkning.

När blev vi så medvetna att vi måste ha andliga förklaringar? Människan kom hit till norr för 50.000 år sedan, mörkhyade eftersom vi härstammar från negrerna. Vår ljusa hy är en anpassning för ungefär 10.000 år sedan. Hela mänskligheten från Tasmanien till Grönland är närmare släkt med varandra än vad schimpanserna i Afrika är.

Varför kom förmågan att fantisera för ett par, tre hundratusen år sedan? Människan högg till en spetsig stenkniv med den föreställning att det skulle bli lättare att fälla ett stort byte. Människan är livsfarlig för andra stora däggdjur därför att vi kan hantera redskap av olika slag; vi kan kasta sten och träffa, uppåt 100 meter, vi kan träffa ett lejon med en påk mitt emellan ögonen och det dör på fläcken. Vi kan till och med träffa en boll, som kommer rusande emot oss, med ett baseballträ. Detta kan inga apor. De kan inte heller lämna sin unge tillfälligt för att t ex jaga. Människobarn kan hålla värmen och gallskrika som varning. Varför kan inte en nyfödd gå efter fyra minuter? Programmet finns där men det vore alltså dumt. Det är ingen idé att prata och förstå tal innan vi går, det är föst då vi behöver ett elementärt språk för varningar och förmaningar. Vi har tämjt eld i 100.000 år t ex för att laga mat och först då behövde vi en tidsuppfattning. Det talade språket skiljer oss från djuren men vi har för den skull inte tappat ”hundspråket”; vi kan vara mycket tydliga med kroppsspråket. Men vi kan dessutom tänka och säga ”jag blir hungrig i morgon” och ”jag var hungrig i går”. När vi började tänka framtid och dåtid behövde vi också ett mer avancerat språk.

Barnets språkutveckling hänger samman med förmågan att tänka framåt och bakåt dvs i tre-, fyraårsåldern. Bieffekten av den förmågan blir fantasifulla gissningar om t ex livet efter detta.

Varför har ”föreställningen om världen” i alla kulturer varit mera betydelsefull än ”världen själv”? Eller som vi brukar säga: ”Om inte kartan stämmer med terrängen gäller kartan”! Jo, om jag tar till mig föreställningen blir jag medlem av stammen. Barn äter det föräldrar ställer fram upp till tre-, fyraårsåldern. Då kommer ifrågasättandet: ”Varför ska jag äta detta?” och om det serveras något nytt: ”Om jag inte har fått det förut varför skulle jag äta det nu?”. Det är t o m förnuftigt att inte äta något nytt och okänt.

Hur är vi konstruerade som uppfattar världen på det ena eller andra sättet? Ingen kultur före oss har upptäckt förhållandet att ”om kartan inte stämmer med verkligheten så ritar vi om kartan”! Ett utbrett synsätt först från 1700-talet. Men även den verklighetsuppfattningen är en tankekonstruktion. Det är bara det att den har visat sig ha det bästa förklaringsvärdet jämfört med alla andra hittills påhittade konstruktioner!

Popper sa: Vi formulerar en föreställning om världen som kan falsifieras. Den föreställningen vi har är den som bäst förklarar verkligheten just nu tills någon hittar på en bättre som falsifierar den gamla.

Varför är vår kultur den enda som gjort detta?

Allt som pågår i verkligheten är ju bara en föreställning i min hjärna. Den finns bara i huvudet på mig.

Konrad Lorenz, som Sverre arbetade gratis för på somrarna 1957-59, slog ihop Kant och Darwin: Den som hade en parallell inre föreställning om världen i god överensstämmelse med verkligheten blev anfader och förde det arvet vidare. De, som hade andra föreställningar, sållade det naturliga urvalet bort. Förmågan att tänka framåt och bakåt leder till frågor om ”vad fanns innan” och ”vad kommer att finnas efteråt”.

Konrad Loretz födde upp en Vävarfågel utan kontakt med sina artfränder. Den kunde ändå bygga ett perfekt bo. Det stred mot den politiskt korrekta uppfattningen att vi alla är födda lika och med en tom hjärna. Dessa tankar byggde på behaviourismen och Pavlov och blev den vänsterideologiska linjen och resulterade bl a i enhetsskolan och att man förnekade begåvningsskillnader.

Fråga: Har inte religion ett överlevnadsvärde eftersom den lever kvar?

Svar: Den andliga föreställningen finns här inne (pekar mot huvudet) och bidrar till gruppgemenskapen speciellt om det handlar om etik, och så länge jag ”är normal” har det ett överlevnadsvärde. 

Fråga: Växer religiositeten? 
Svar: Det verkar som om den kan tryckas undan tillfälligt som i Sovjetunionen men den återhämtar sig och ser ut att över tid vara i stort 25% av befolkningen.

Fråga: Är ljus hy en anpassning? 
Svar: Ja, eftersom D-vitaminsyntesen är en förutsättning för överlevnad och med mörk hy får vi för lite solljus på oss här uppe.

Sverre sålde och signerade böcker.

Vid anteckningsblocket
Kjell